beidaihe

Uschalingen va kallt! Kan inte de sibiriska vindarna sluta blåsa snart och låta det bli lite varmt?! Jo det kan det, redan på tisdag förväntas det bli lugna vindar med temperaturer upp emot 10 grader. Men än så länge får man stå ut med kylan, vilket även fåglarna får göra. Tämligen lugnare i fångsten idag, men blåstjärtarna visade vägen även idag och dagens joker blev en svartmes.

Pilgrimsfalken gjorde ett snabbesök förbi märkplatsen, och höll i samband med sin uppvisning på att krocka med en purpurhäger.

 En coo(a)l mes. Svartmes(Periparus ater),

Väldigt tät dimma ligger för tillfället över Beidaihe, och det var relativt lugnt i parken fram till middagen med endast ett par smådoppingar i flodmynningen. Efter middagstid, när mörkret blev allt mer påtagligt kom det in en kvällsstöt med blåstjärtar. Väldigt höga antal med blåstjärt observerades i området, och förhoppningsvis stannar de till morgonen. Vädret är väldigt instabilt och inte särskilt flyttvänligt för blåstjärtarna, men risk för regn kan förstöra möjligheterna för fångst under morgondagen.

Smådopping (Tachybaptus ruficollis) med dess stirriga blick, simmar ensamt omkring i flodmynningen.

Under kvällen, strax innan mörkret, kom det in flertalet blåstjärtar(Tarsiger cyanurus) till parken.

Uh how cold! Can not the Siberian winds stop blowing soon and let it get a little warmer?! Well it may be, already on Tuesday it is expected to be calm winds with temperatures up to 10 degrees. But for now we get to put up with the cold, as the birds have to do. Fairly quiet in the nets during the morning but the red-flanked bluetails owned the show even this day, and today's joker was a coal tit.

The peregrine falcon made a brief visit, and almost collided with a purple heron during its show off.

Very dense fog is currently over Beidaihe, and it was relatively quiet in the park until dinner with only a few Little grebes in the estuary. After dinner, when the darkness became more obvius, a lot of bluetails were seen in the park. Hopefully they stay until the morning. The weather is very unstable and not very friendly for the bluetails to migrate, but the risk for rain could ruin the opportunities of catching tomorrow...

// Marcus

Den förväntade snön uteblev. Skönt! Det var väldigt mulet, vilket innebär varm morgon här i Beidaihe. Varmt är till en överdrift, men det gick inte under nollan och även frosten uteblev. När det började ljusna märktes det ganska så snart vilken art som skulle bli den vanligaste fågeln under dagen. Lite här och var hördes blåstjärtar medan de tidigare dagarnas tickande från videsparvarna, under förmiddagarna, var ett minne blott. En handfull videsparvar ringmärktes dock, och det är helt fantastisk att tänka sig att dessa videsparvar må vara sådana som skall häcka hemma i norra Fennoskandia.

Inte nog med att man slipper det järngrepp vintern verkar ha om Sverige. Notera även att utav dagens 21 blåstjärtar, var 9 styck gamla hanar. Man är minst sagt bortskämd här i Beidaihe :)

Kan det vara så att detta är en utav de sista gamla hanarna utav videsparv(emberiza rustica)?... 

…och att blåstjärtarnas tid är här. Tre gamla hanar blåstjärt (Tarsiger cyanurus)

The foreseen snow did not arrive in Beidaihe. It means good news! It was very cloudy, which means a warm morning here in Beidaihe. Warm might be an exaggeration, but it was not below zero and even the frost didn’t manage to lie still this night. As dawn came, it was noticeable quite soon what would become the most common bird for the day. Here and there the red-flanked bluetails were heard. While the earlier days ticking by rustic bunting, during the mornings, was a distant memory. A handful of rustic buntings were ringed, and it is absolutely amazing to think that these buntings may be the ones that is nesting at home in northern Fennoscandia.

Not only will you avoid the iron grip the winter seems to hold around Sweden. Also note that out of todays 21 red-flanked bluetails, 9 of them were old males. It is the least to say that we are just a bit spoiled here in Beidaihe.

// Marcus

Redan vid nätuppsättning kändes det hett, och känslan var att det borde bli en bra dag. Intill märkplatsen satt en sibirisk järnsparv och sjöng, men denne hade dock inte vägarna förbi våra nät. Utan detta var videsparvarnas dag, med 22 styck fångade och ringmärkta. Dessa blev noggrant studerade och fotograferade. Istället för den sjungande järnsparven, fick dess sibiriske vän dvärgsävsparven en ring runt benet. Dvärgsävsparven var en tjusig hona som fick våra hjärtan att smälta. Andra honor som uppskattades var en hona rödtrast, men dess manlige artfrände, som gestaltas på bild längre nedan, måste än dock erkännas som mycket vackrare.

I övrigt var det en väldigt vacker och solig dag, som även bjöd på sjungande härfåglar och en guldtrast som stöttes strax efter nätnedtagning. Önskan om att denne skall sitta i näten imorgon bitti är självfallet hög!

Med sig hade hon denna tjockis...Praktsparv (Emberiza elegans)

Men klart vanligast under dagen var videsparven (Emberiza rustica).

Already at dawn the feeling was that it was going to be a good day. Just by the banding base a Siberian accentor were singing, but he did not have his way passing by our nets. No, today was the rustic buntings day, with 22 of them trapped and ringed. These were carefully studied and photographed. Instead for the singing Siberian accentor, its Siberian friend Pallas’s reed bunting got a ring around its leg. The Pallas’s reed bunting was a beautiful female that got our hearts to melt. Other females that were appreciated were a female Naumann’s thrush. But its male friend that we capture a couple of days ago, and whom is portrayed in the image som pages below, must be considered as more beautiful.

Otherwise, it was a very beautiful and sunny day, which also offered some singing hoopoes and a White’s thrush that was seen shortly after the nets were taken down. The desire for it to sit in the nets tomorrow morning is obviously high!

// Marcus

Dimma och varmt väder visade sig vara dåliga förhållanden för fångsten i Beidaihe. Endast fem fåglar ringmärktes under morgonen, och fokus lades på att kolla över näten så att de nya fina ”japanerna” inte blir attackerade av grenar och dylikt.

Vid lunch kom Bo med tåget, och det bar genast iväg till en restaurang för att hälsa honom välkommen. En inhandling vid en stormarknad kändes nödvändig enligt Bo, som tyckte att undertecknad hade en aning dåligt fylld kyl. Under eftermiddagen planerades våren, och bilder som blivit tagna på handhållna fåglar studerades.

I det sista solljuset gjordes en insats nere vid stranden. Där hade verkligen det varma vädret satt sina spår. Nu stod det styltlöpare, kolymasnäppor, myrspovar, kärrsnäppor med mera. I havet låg flertalet skäggdoppingar och småskrakar, vid flodens utlopp var det hägrar i mångfald och över huvudet flög det japanska tranor och skedstorkar. Nu känns det verkligen som att våren är på väg!

En nyanländ myrspov (Limosa lapponica) tillsammans med strandens vanligaste fågel, skrattmås (Chroicocephalus ridibundus).

The warm weather with the mist included was obviously not the perfect conditions to catch birds. Only five birds were ringed during the morning, and instead the focus of the morning was to check that the new fine "Japanese’s” does not get attacked by branches and such things.

At lunch Bo arrived with the train, and immediately we went to a restaurant to welcome him there. A trip to the supermarket felt necessary according to Bo, who thought that the fridge were poorly filled. The afternoon was spent planning for the spring season, and images that have been taken on birds held in hand were studied.

In the last sunlight of the day some bird watching were spent on the beach. At the beach the warmth really had left its mark. Now there were black-winged stilts,great knot, bar-tailed godwit,  dunlins etc. At sea there were great crested grebes and red-breasted merganser, on the river's outlet there were egrets in diversity and overhead it flew japanese cranes and spoonbills. Now it really feels like spring is on the way!

// Marcus

Nattens hemska vindar och regn lämnade tidigt Beidaihe, och morgonen blev fantastiskt vacker. Hela dagen rent av har varit så go som en vårdag kan vara. Det kan vara den vackraste dagen…okey nu ska jag väl inte överdriva, men det var vackert nog för att kunna sätta upp resten utav näten. Vi blev snabbt klara, och är nu redo för vårsäsongen som startar imorgon!

Eftermiddagen gav tillfälle för fältskådning, vilken lades på stranden. Det var fortfarande väldigt lite fågel ankommet, men ett par storspovar, svartbenta strandpipare och en och annan större strandpipare sprang omkring i sanden. Men!(man sparar alltid det bästa till sist) När jag stod o tittade på de små piparna hördes plötsligt ”eek-eek”. Det finns ju bara en mås med det härliga lätet, nämligen mingmåsen! Tre stycken mingmåsar kom flygande över huvudet, och landade bland piparna. Riktigt läcker uppvisning av en riktigt läcker fågel!

Mingmås(Chroicocephalus saundersi). En av världens ovanligaste måsar, och kanske en utav de snyggaste?!

The horrible winds and rain left early from Beidaihe, and the morning was stunningly beautiful. All day indeed has been as great as a spring day can be. It may be the most beautiful day...okay now I'll not exaggerate the spirit of the day, but it was nice enough to put up the rest out of the nets. We quickly finished, and is now ready for the spring season which starts tomorrow!

The afternoon was a great opportunity for some bird watching, which was focused on the beach. It was still very few bird that had arrived, but a pair of curlews, kentish plovers and some ringed plovers ran around in the sand. But! (you always save the best for last) When I stood and looked at the small plovers, I suddenly heard "eek-eek". There's just one seagull with a wonderful call like that, the saunders's gull! Three saunders's gull came flying over my head, and landed among the plovers. Really great display of a really great bird!

// Marcus

En mycket kall natt gjorde det inte bara svårt att sova, utan även svårt att trycka ner stolparna i leran. Men det gick undan, och framåt förmiddagen blev det varmt. Ja, väldigt varmt! Vi jobbade i endast skjorta, och byxor förståss, när det helt plötsligt mulnade på och en kallfront kom in över Beidaihe. Det tog inte lång stund innan regnet kom, varpå vi fick söka skydd och ta lunch. Efter lunch kom ett mycket intressant väder in i form av åska och snöfall, som övergick till snöblandat regn. Värmen som präglade morgonen kändes nu långt borta, men mitt i det kärva vädret kom en flock på över 300 tranor som verkade ge upp sitt sträckförsök och gick ner längre norr ut. Eftersom vädret inte tillät oss att sätta upp de sista näten ägnades ett par timmar åt att lösa trasslet på den nya linan vi fått(se bild), som skall användas för att spänna upp nätstolpar.
Snart ska jag ge mig iväg på mopeden mot kvällsmat, i hagelstormen…

Wang Jingbo och Hong Yu undrar hur det kunde gå så fel...

Vår "husrödstjärt" som bevakar oss i vart steg vi tar i vår nätuppsättning, och är mycket noggrann med att berätta att han är närvarande! Svartryggad rödstjärt (Phoenicurus auroreus) M2K

A very cold night made it not only difficult to sleep, but also difficult to push down the bamboo poles in the mud. But we worked hard, and towards the forenoon the weather started to get hot. Yes, very hot! We worked in only shirt, and pants of course, when it suddenly got cloudy and cold. It did not take long before the rain came, and then we had to seek shelter and go for lunch. After lunch it came a very interesting weather in the form of thunderstorms and snow, which turned to sleet. The heat that embossed this morning felt now long gone, but in the middle of the harsh weather came a flock of over 300 common cranes that seemed to give up, and went down farther north. Since the weather did not allow us to put up the last nets, we took a few hours to resolve the ravel (see picture) in the new line we had to be used to tighten up the bamboo poles.

Soon I'll get off on the moped to supper in the hail storm...

// Marcus

Det var sagt att vi skulle samlas vid märkplatsen vid 0630h och börja med nätuppsättning. Nu tyckte jag nog allt att det kändes lite tidigt, och var lite lätt skeptisk till min och Jacks kommunikationsförmåga och trodde nog snarare på att vår samling var ämnat vid ett senare tillfälle. Jag infann mig dock vid märkplatsen vid angiven tid, men tyvärr stämde min känsla och mina kollegor kom in vid niotiden. Detta var dock klokt av dem, eftersom det under morgonen var helt omöjligt att försöka trycka ned några stolpar i den djupfrysta leran. Väl igång fick vi upp nät efter nät, samtidigt som en hane svartryggad rödstjärt bråkade med en hane blåstjärt. Nya fina japanska nät som är långt mycket dyrare än de kinesiska näten, och långt mycket bättre för den delen, sattes upp på bambustavar. Uttrycket 小心 (xiǎoxīn -> noggrann, försiktig) användes flitigt, och vi alla lyckades ta upp näten utan några problem. Att få nya fina nät glädjer ringmärkarna, även om det tar emot i deras Kinesiska hjärtan att de är tillverkade i Japan…

Dessvärre tog tråd och bambustavar slut, och arbetet får slutföras under morgondagen.

Fullt fokus vid nätuppsättning utav nya japanska slöjnät

Senare delen utav eftermiddagen spenderades delvis på stranden. Det var än så länge relativt tomt, och endast ett par svartbenta strandpipare sprang omkring bland vitfåglarna. Att spana av vitfågelflocken gav inget större resultat. Största anledningen till det var självfallet de två motorcykelåkarna som valde att köra rakt igenom flocken för att skrämma iväg denne långt utom synhåll. Ute i Bohai låg stora flockar knipor och knölsvärtor.

Få svartbenta strandpipare (Charadrius alexandrinus) sprang omkring på stranden, men det dröjer inte länge innan de får fler vadarkompisar.

Solen gick ner och nu kommer kylan krypande igen…

It was said that we would gather at the ringing site at 0630h and start putting up nets. My gut feeling told me that it might be a little bit early, and I was skeptical to Jack and my communication skills. Something told me that our meeting time rather was destined to a later time. However I arrived at the to the bird site at for said time, but unfortunately did my feeling came true and my colleagues came in at nine o'clock. However, this was wise of them, because during the morning it was quite impossible to try to push down the bamboo poles in the frozen mud. We started working and net after net took place, while a male daurian redstart were fighting with a male red-flanked bluetail. New fine Japanese mist net that is far more expensive than the Chinese mist nets, and far better for that matter, were placed on the bamboo poles. The expression 小心 (xiǎoxīn -> careful, cautious) was widely used, and we all managed to pick up the nets without any problems. Getting new fine nets pleased the ringers, although it hurt in their Chinese hearts that they are made in Japan...

Unfortunately, we ran out of wire and bamboo poles, and the work will be completed tomorrow.

The later part of the afternoon was spent partly on the sandflats. It was still relatively empty, and only a few kentish plover were running around among the gulls. To look thru the gulls didn’t give any significant results. The main reason for this was, of course, the two motorcycle riders who chose to drive straight through the flock to scare them far out of sight. Out in the Bohai, large flocks of golden eyes and whitewinged scoters were swimming around.

// Marcus Danielsson