Varmt o göddigt! (2013-04-20)
När man kom ut på morgonen fick man genast en bra känsla. Sol och vindstilla, ah härligt! Borta vid märkplatsen var det liv. Där hoppade kungsfågelsångare följt utav taigasångare omkring i träden och lockade som aldrig förr. Nere i buskarna var det fullkomligt knökafullt med brunsångare. Det gjorde förstås ont i ringmärkarhjärtat att se alla de fina fåglarna bara passera nätgatorna utan att ha några nät att flyga in i. Men man glömde bort de tråkiga tankarna så fort ytterligare en våg med brunsångare passerade.
Nere vid risfälten var det dock relativt lugnt, om man bortser från att i luften var det tämligen fullt utav sibiriska piplärkor och en och annan hedpiplärka. Ett par enkelbeckasiner gjorde även de platsen intressant. Kan du se någon på bilden? :)
En sväng bort mot Beidaihe stad för den berömda frukost nummer två, och lite skådning utav den delen utav staden kändes som en god idé. Vid en snabbvisit vid lighthouse point kunde det snabbt avgöras att det var väldigt lugnt, men en guldtrast stöttes vilket var en minst sagt mäktig upplevelse!
Vid Jin Shan hände det en minst sagt komisk händelse. Vid denna vistelse var det olåst, och precis vid det tillfälle vi skulle gå in kommer det en herre från insidan och slänger igen och låser. Därefter vinkar han iväg oss och vi kom med andra ord inte in. Häpna och lätt skrattande konstaterade vi att Jin Shan fields är nog ej öppet för allmänheten längre.
Istället blev en tripp till Friendship hotels aktuell för att undersöka om man dragit igång för säsongen ännu. Idag var det mycket rörelse i området, både på folk och fågel. Eftersom parkarbetarna tagits sig in borde ju vi också kunna göra det, var tanken. Vi blev hänvisade till en ingång på baksidan och mycket riktigt fick vi komma in där. Inne i hotellträdgården var det en väldig rörelse. Framförallt på stenknäckar! Flockar på över 50-talet kunde lätt räknas in. Men dessa fåglar med sitt ondskefulla utseende var inte de enda som höll till i trädgården, som kanske skall beskrivas som mer som en park. Utan det var även en hel del trast, och i synnerhet koltrast. Minst lika fin som vår egen koltrast hemma i Sverige men den har en minst sagt annorlunda, och inte riktigt lika fin(rent objektivt sett…), sång som den beprövade i vårsolen. Men mest nämnvärt är förstås de guldtrastarna som observerades i parken. Som sig bör är det ytterst snabba observationer utav denna stora fågel som är Etremt bra på att skulka. Men ett besök under morgondagen kommer förhoppningsvis bjuda på fler fina uppvisningar utav denna magnifika art.
Inte fullt så stor, men fullt så vacker var en kinesisk nötväcka som härjade omkring ibland barrträden. Om än så rörlig och liten, var den mer lättfotad än ovannämnda art och gestaltas på bild här nedan.
When we came out from the apartment in the morning we had an immediate good feeling. Sun and no wind, ah lovely! Over at the banding site, it was a lot of birds. In the trees there were Pallas’s leaf Warbler followed by Yellow-browed Warblers, and they were calling as never before. Down in the bushes, it was completely filled up with with Dusky Warblers. Our banding hearts were heart by watching all the nice birds just passing the nets without having any nets to fly in to. But we forgot about those boring thoughts as soon as another wave of Dusky warblers passed.
Down by the rice fields, it was relatively quiet, apart from all the Olive-backed pipits and one another Buff-bellied Pipit that were flying around in the air. A couple Common Snipes did however the place even more interesting. Can you see anyone in the picture? :)
A turn visit to the inner Beidaihe for the famous breakfast number two, and a little birding in that part of town, seemed like a good idea. At a quick visit at lighthouse point, it could quickly determined that it was very quiet, but a White’s Thrush was thrust which was clearly a very powerful experience!
At Jin Shan a fun thing happened one could say the least. At this time it was unlocked, and just at the time we would go in there a man from the inside came and closed it and locked the door up. Then he waves us away and we did not, in other words, manage to enter the fields. Amazed and easy laughing, we took to not that Jin Shan fields are probably not open to the public anymore.
Instead we went to Friendship hotels to explore whether it has now started for the season yet. Today was a lot of movement in the area, both in people and birds. Since the park workers had got inside, we would be able to do it to, was the idea. We were referred to a smaller gate on the back and sure enough, we got to get in there. Inside the hotel garden was a huge movement of birds. Especially on grosbeaks! Flocks of over 50 could easily be counted. But these birds with their evil-looking face were not the only one that stayed in the garden, which by the way might be described as more like a park. It was also a lot of thrushes, and in particular blackbirds. Its at least as nice as our own blackbird home in Sweden but has clearly a very different, and not quite as nice (objectively speaking...), singing as proven in the spring sunshine. But most significantly, of course, the White’s thrushes observed in the park. As it should be, it is extremely quick observations of this big bird whom is Extremely good at skulking. But a visit during tomorrow morning will hopefully give us more fine observations of this magnificent species.
Not quite as big, but quite so beautiful was a Chinese Nuthatch that played around in the area. Even if it’s moveable and small, it’s way more easy to take photos of than the species mention above.
Now we are sitting in front of the computer and eat of the fruit that our dear fruit lady manage to sell to us, while contemplate the pictures from today's birding.
// Marcus
