beidaihe

Helt fantastiskt vacker morgon, med spelande dvärguvar strax innan gryning och sjungande sibiriska piplärkor när solen värmt upp luften. Dock var var det inte sådär nypande kallt som det brukar vara. Nä, idag kunde understället och vantarna lämnas hemma. Vid märkplatsen var det relativt lugnt, och endast ett par sjungande taigasångare tillkännagav sig. Vid en utav skogsdungarna borta vid risfälten satt en östlig kronsångare och letade febrilt efter insekter att få fylla buken med. I övrigt var det lugnt borta vid risfälten, och amurfalken gjorde även idag en snabb uppvisning. Dock inte jämförbart med gårdagens dramatik.

Efter lunch förbereddes en långtur med banan och dylikt. Jag han dock inte komma långt på min vandring innan vädret slog om otroligt fort. Än en gång hade mitt förtroende för ”yr.no” varit för starkt och jag stod återigen i ösregn i endast t-shirt. Joggningen hem gick än trögare idag, då tubkikare och matsäck gjorde packningen något tyngre än vid gårdagens undanflykt från regnet. Även idag blev jag ifattjagad utav några i mitt språng på väg hemåt. Jag vände min blick som hastigast och såg att strax bakom mig närmade sig ett par kvinnor i gula och röda träningsoveraller. Slutsatsen gjordes som sådan att det måste vara gånglandslaget som återigen hunnit upp med mig. Jag började då lite skämtsamt gå i den minst sagt dråpliga gångstilen som sporten kräver. Fnitter från kvinnorna bakom mig hördes, och jag blev lätt nöjd över att ha roat de söta idrottstjejerna. När jag väl blir omjoggad griper förvåning mig då jag inser att det inte är gångtjejerna som passerar mig, utan tre äldre damer som arbetar i parken. De skrattar glatt åt min dumma gångstil, och jag kände mig just väldigt dum. Men man får väl inget annat än o skratta åt mitt beteende…

Väl hemma slutade regnet men hård blåst kom in, och i södern sågs mörka moln som gjorde sig till känna med kraftigt mullrande. Regnet återkom och det fick bli en kväll inomhus, med diskande och andra åsidosatta nödvändigheter.

Absolutely amazingly beautiful morning with hooting scoop owls just before dawn, and singing Olive-backed Pipits after the sun had warmed the air. However, it was not that nipping cold as it usually is during early mornings. No, today was the long underwear and gloves left at home. At the banding site it was relatively quiet, and only some singing Yellow-browed Warbler declared their positions. At one of the groves over by the rice fields an Eastern Crowned Warbler were looking franticly for insects to fill its belly with. Otherwise it was quiet by the rice fields, and the Amur Falcon made, even today, a quick demonstration. Not comparable as dramatic as yesterday's though.

After lunch I prepared a long walk with banana and such necessaries. However, I did not get far on my walk before the weather turn from good to bad incredibly fast. Once again, my confidence to the weather site "yr.no" was too strong and I stood once again in heavy rain in only t-shirt. The jogging home went slower than yesterday’s escape from the rain, as the telescope and picnic box made the luggage heavier. Even today, I was caught up by some on the way home. I turned my gaze briefly and saw that behind me approached a few women in yellow and red tracksuits. Then I cogitated that it must be the racewalking team whom again caught up with me. I then started facetiously to walk in the least to say hilarious walking style as the sport requires. Giggles from the women behind me were heard, and I was a kind of pleased to have amused the cute sport girls. Once I get overtaken by them, I surprisingly realize that it is not the racewalking girls passing me, but three older ladies whom are working in the park. They laughed happily at my stupid way of walking, and I felt just very stupid. But I guess there is nothing else to do than to have a laugh at my behavior…

Back home in the apartment, the rain stopped but the strong winds came in, and in the South were dark clouds that made themselves known with heavy thunder. The rain returned and there was to be an evening indoors with washing dishes and other neglected necessities.

// Marcus